Polsk öl 2017-2018 - en slags sammanfattning

Dags att summera mina intryck av i huvudsak öl av New England IPA och andra humle-stinna öl från Polska bryggerier.

Totalt har det blivit närmare tjugo olika smakprov.
Från mina resor till Warszawa och Krakow, samt från tidigare beställningar har jag mestadels positiva intryck. Hur skulle det bli denna gång?

Som i så många andra länder runtom i Europa råder det en Öl-nybyggaranda utan dess like, men det känns som att mindre Polska bryggerier fortfarande ligger några år efter. Inget lätt försprång att ta in, är man sen i starten kan man inte bara knapra in det hela på tre-fyra år. Hantverksbryggd öl började egentligen inte produceras i någon större skala i Polen förrän 2011 då Pinta startade sitt bryggeri. Året efter var det dags för både Artezan och Alebrowar, men först 2015-2016 började antalet mindre bryggerier öka i högre tempo. Polen är Världens 6:e största producent av humle och Europas (till volymen som konsumeras) 3:e största öl-land. Huvuddelen, ca 90% av den öl som konsumeras kommer från Sab Miller, Heineken och Carlsberg- ägda bryggerier. Det finns, enligt den statistik jag hittat, någonstans mellan 200 och 250 bryggerier i Polen (2017).

Vad som är intressant är hur hög kvalitet det ändå har varit på de öl jag smakat denna gång. Endast en hamnade i vasken, och även fast få av dem var riktigt bra, var det heller nästan inga bottennapp. Bottennappet stod ett bryggeri för som jag jag provat en del från tidigare (som jag tyckt mycket om), en Päron-"marinerad" Pale ale. En söt, syntetisk historia som jag inte förstår hur någon kan vilja lansera. Men men, det gäller att våga, och gör man inte det kommer man ingenstans här i (öl)-världen.

Öl av New England-stil verkar ha blivit mycket populärt i Polen. Snart sagt varje bryggeri jag kollade upp (ett 20-tal) hade en eller två varianter i stilen. Vad som däremot blev tydligt är att Polackerna har en tolkning av stilen som är rätt olik vår (?). Inblandningen av Vete och Havre ger i många fall en disig eller till och med mycket disig öl - i Svensk (Brittisk, Norsk, Dansk, Amerikansk) tappning.

De flesta av de Polska tolkningarna var klara, eller bara lite disiga. Ett par undantag fanns, men oavsett det smakade de flesta ölen rätt lika en vanlig IPA, fast med mindre betonad beska, och med lite mer kropp från inslagen av Vete och Havre.

Ingen av de NEIPA jag testade hade den där fylliga, ibland nästan krämiga, Juiciga smaken som ganska många öl i stilen har. Ett par-tre påminde om det, och de två bästa exemplen kom från Birbant och AleBrowar,

Flaskorna på bilden i början av inlägget visar lite av det jag testat nu mot slutet av mitt Polska öl-äventyr:

• Nowa Anglia från Browar Zamkowy Cieszyna, En NEIPA om 6,5% med en mycket lätt doft av kola och citron. Till skillnad från många nyare Polska bryggerier presenterad i flaska med diskreta, klassiska etiketter. Det lätta diset i utseendet går igen i smaken. I ärlighetens namn vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Jag lämnar alla tankar om stil och ambition och tänker att det smakar väl ok en fredag-kväll på krogen efter några öl. Växer efterhand, och klart drickbart, men inget att skriva hem om.
• Not So Scary från AleBrowar 5,2%  En av ölen som var mer åt det riktigt disiga hållet. Den av ca 9-10 jag nu provat som jag tycker varit mest lyckad. Inte så stark, men smakrik rätt och slätt och väldigt god. Smakar mer än vad jag trodde var möjligtvis runt 5% Påminner mig om Mikkellers K:rlek
• MLYNARZ från Browar Profesja. 4,9% En Amerikansk veteöl, med aningen mer betoning på beskan än sina Tyska kusiner. God, fräsch, välgjord. Kan inte minnas att jag druckit någon öl i denna stil tidigare.

Några fler exempel på sådant jag provade (observera att nästan all öl som släpps i Polen är på 0,5 liters flaska - burktrenden har inte hittat dit, än...)

* Anglosas från Tancut Browar. En fräsch, fruktig, smakrik sak. Massor av härlig apelsin och Citrus. Ganska klar, men det ska visst vara en Neipa. Vilket jag inte tycker det är.

* Birbant Hopsbant Citra Ipa. Riktigt, riktigt fin Citra-späckad Ipa.

* Browar SoliPiwko och ännu en Citra-baserad Ipa. "Jodie". Stabil.

*  Birbant 10 Hops. Tio olika humlesorter kan man ju undra vad detär för vits med, bortsett från att etiketten blir cool då, men det här är blev riktigt lyckat. Birbant är ett av de bryggerier jag kommer hålla lite extra koll på framöver

* Olimp och deras New England IPA. Ännu ett exempel på en Neipa som drar åt en vanlig Ipa på alla sätt och vis. Olimp har jag provat tidigare, och det har utan undantag varit hög kvalitet.


I Mars besöker jag Warszawa igen, och då tänker jag besöka bryggeriets Artezans egen pub och besöka Piwpaw (det mindre av deras två ställen, det med bara femtio öl på fat (!). Vid senaste Warszawa-besöket hamnade vi hos Brewdog Warszaw, och det besöket gav mersmak, så dit går vi säkert igen. Återkommer med en ny rapport i mars. Polsk öl är värt mer uppmärksamhet! Riktar vi blicken lite längre än till det som händer här i Sverige, USA, och några andra länder i väst så finns en hel öl-värld där ute! Upptäck den, våga mer mångfald är mitt tips.