Bryggerier i Sverige och världen

Ingen som är öl-intresserad har väl kunnat undgå att fascineras över den utveckling som skett inom "vårat" område de senaste fem-tio åren. Mitt intresse har aldrig heller varit att testa så många öl som möjligt, eller att nödvändigtvis hela tiden utveckla min smak eller att lära mig mer om ölet i sig och olika sorter. Nä, det har snarare varit en fascination utifrån kultur och historia. Många nöjer sig med att bara dricka god öl, eller att testa nya sorter, och gott så, men jag vill mer.

Veckan som gick funderade jag på om jag inte skulle ta och kolla upp lite mer om hur det egentligen ser ut i branschen. Hur många bryggerier finns det i Sverige och utomlands och hur har utvecklingen på senare år varit? Hur är det egentligen med mindre bryggerier och de uppköp som gjorts på senare tid? Hur går det för våra Svenska bryggerier? Extra intressant tror jag det blir om vi dessutom jämför med hur det ser ut i andra länder.

Av förklarliga skäl blir detta bara ett nedslag, och de fakta som presenteras är från ett hopkok källor på nätet, bland annat från Ratebeer och flera internationella bransch-organisationer. Vissa av siffrorna är dagsaktuella, andra är något eller ett par år gamla. Som alltid med statistik, det handlar inte om några absoluta sanningar. Ta det alltså med en liten nypa salt. Den Svenska statistiken nedan är inklusive så kallade fantom-bryggerier (som inte har ett eget fysiskt bryggeri, utan hyr in sig hos någon annan). Jag har inte brytt mig om att jämföra definitionen av ett bryggeri och hur det ev. skiljer sig åt mellan olika länder.

Vi börjar ned antal bryggerier i olika länder och utvecklingen på senare år:
(Ja, jag vet, nästa gång ska jag använda tabeller, det blir rakt och snyggt då)

Tyskland:                                  2011: ca 1100 st      2016: ca 1400 st
England:    1905: ca 5000 st     2011: ca 628 st        2016: över 1300 st
USA:         1905: ca 1850 st      2011: ca 2033 st     2015: ca 4269 st
Sverige:     1905: ca 240 st        2011: ca 50 st         2016: över 250 st 260? 270?
Danmark                                   2011: ca 58 st          2015: ca 120 st
Belgien:                                                                    2015: ca 200 st


År 2012 var en av tjugo öl som såldes på Svenska Systembolaget från ett så kallat hantverksbryggeri, 2015 hade den andelen fördubblats, nu till en av tio öl.

Hur går det då för de Svenska bryggerierna?

Tittar vi på topp-10 listan från 2015 där Oppigårds är etta av dessa bryggerier ser det generellt bra ut. De flesta av dessa bryggerier går bra, vissa till och med strålande. Oppigårds till exempel har på senare år gått från klarhet till klarhet, men även klassiker som Jämtlands och Nynäshamns bryggeri går riktigt bra. Ett annat av de äldre bryggerierna, Nils Oscar, tycks ha en en dipp. 2015 ser ut som ett mellanår (någon som läser detta kanske vet varför?)  Får mig tråkigt nog att tänka på den tiden de låg på Kungsholmen i Stockholm (de gick i konkurs, det var väldigt rörigt kring dem under några år minns jag).

Samtidigt är verkligheten för många Svenska bryggeriet att det är heltidsarbete på dagen och företagande på kvällar och helger. Få klarar av att försörja sig på sin verksamhet.

Min enkla genomgång säger mig att det är en bra bit över hundra av Sveriges nuvarande bryggerier som är på "hobby"-nivå eller strax ovanför det och där enbart ägaren och ev. kompanjoner arbetar gratis och med en omsättning på under 100 000 kr per år. Inte så konstigt om man är helt nystartad, och det finns såklart ett antal bryggerier som vill ha det så. Man brygger för den närmsta puben/pubarna och säljer till ett mindre antal aktörer och enbart på det lokala planet.

Det finns såklart bryggerier som går mindre bra. Mora bryggeri, Nausta, Vega är några exempel. Det är inte meningen att hänga ut några bryggerier, och jag vet inte varför exempelvis dessa uppvisar negativa resultat. Det kan såklart ha att göra med att det har varit mycket investeringar och annat kostnadsdrivande som kommer ge utdelning på sikt.

Det här riskerar bli ett väldigt långt inlägg, fortsätter med ett nytt någon kväll i veckan kring utvecklingen för små bryggerier framöver och de stora aktörerna och vad som händer där just nu.
Extra intressant tycker jag är vad som händer i USA just nu, de stora drakarna har fortsatt köpa upp mindre aktörer...

Sierra Nevada Pale ale - några år senare...

Härom dagen drack jag en öl som knappast behöver någon närmre presentation, Sierra Nevadas Pale Ale. Är man intresserad av öl och varit det mer än några år har man med stor sannolikt testat denna vid något tillfälle. Ordet klassiker är knappast någon överdrift, men vad jag kanske tycker är ännu mer intressant är vad folk skrivit om den genom åren. Inte minst i Sverige.

Efter att ha druckit upp den roade jag mig med att googla lite om vad andra bloggare skrivit. De flesta träffar jag fann är från 2012, 2013 och innan dess.

Något jag tycker mig märka är att den Amerikanska varianten av Pale Ale och Amerikanska IPA allt mera flutit ihop på senare år. Jag kan inte se några typiska skillnader mellan stilarna längre. Att IPA skulle ha högre alkohol-halt stämmer inte alltid. Att IPA skulle vara mer välhumlade stämmer verkligen inte heller (ta Oscar Blues Dales Pale ale som exempel). Nåja, vad har då andra bloggare skrivit om denna? Jag hittade omdömen som "tråkig", "Snäll och utan komplexitet", "för enkel", såväl som "välbalanserad" och "perfekt sommaröl".

Det är intressant hur olika vi tycker. Sanningen ligger ju alltid i betraktarens öga (eller mun), men ibland blir jag fundersam. I fallet med Sierra Nevada är det knappast någon slump att de behållit den som den är efter alla dessa år. Vill man ha mer humlestinna öl finns de (också) i deras sortiment.

Vad jag menar är väl egentligen att en bra öl alltid är en bra öl. Visst händer det mycket i ölvärlden, saker och ting utvecklas, nya smaker, nya kombinationer, samarbeten osv. Men mitt i allt detta får vi inte glömma att bra alltid är bra. Vad jag också menar är också att det är väldigt lätt att skriva av sig en massa saker om man har en blogg och kan lite om öl. Ibland är det kanske inte så värst genomtänkt. Snarare märkvärdigt tyckande utan större substans.